Iphone-spelet: Giana Sisters

Av Erik Costoulas den 19 februari 2010

Ovan: Super Mario Bros. till NES, The Great Giana Sisters till Amiga och Giana Sisters till Iphone.

Att snegla mot konkurrenterna för inspiration är en nödvändig tradition i en föränderlig spelbransch. Så har det alltid varit. Sneglandet leder dock ofelbart till att spelutvecklare allt som oftast lånar mer av konkurrenterna än vad definitionen av "inspiration" tillåter. Då är det läge att använda nya ord för att beskriva saken, typ "stöld". Många debatter kring syndande spel har rasat genom åren - nu senast om Dante's Infernos släktskap med God of War-spelen - men den kanske mest omtalade kopian av alla är The Great Giana Sisters, ett spel gjort med Super Mario Bros. som ofrivillig förlaga.

Under slutet av 80- och början av 90-talet dominerade Nintendo plattformsgenren med sina Mario-spel. För oss Nintendo-lösa parvlar som växte upp på den tiden krävdes ett substitut, och när The Great Giana Sisters släpptes till hemdatormarknaden 1987 erbjöds just ett sådant.

För att undvika rättsprocess gjorde folket bakom Giana Sisters några mindre justeringar: Mario och Luigi byttes ut mot Giana och Maria, svamparna mot bollar, goombas mot ugglor, mynten mot ädelstenar. I övrigt var Giana Sisters en skamlös plankning, och rättsprocess blev det så klart ändå.

The Great Giana Sisters var inte lika bra som Super Mario Bros - den där Miyamotiska fingertoppskänslan saknades - men det var ändå nog bra, och likt, för att stilla abstinensen tillfälligt.

23 år senare har det blivit dags för Giana-systrarnas Iphone-debut. Spelet är en portning av förra årets Giana Sisters till Nintendo DS och bjussar därmed på förfinade kontroller och en ny look. Här finns dessutom 80 helt nya banor. Men under det nya spelets glättiga yta döljer sig fortfarande ett plattformsspel av den gamla skolan. Det visar sig i den stegrande svårighetsgraden som är oerhört snyggt utförd; de första världarna rusar man igenom, den sista världen äter upp otaliga continues (som lyckligtvis är oändliga). Ännu tydligare blir det av att hoppandet ofta kräver millimeterprecision och perfekt tajming. Giana Sisters är lika oförlåtande idag som det var 1987. Precis som det ska vara alltså.

När jag laddade ner spelet var min största farhåga att touch-kontrollerna inte skulle duga för den precision som krävs av en sån här plattformare. Efter en första genomspelning kan jag konstatera att oron var obefogad. Två kontrollägen står till buds: Classic och Touch, varav Classic fungerar överlägset bäst. Fysiska knappar hade naturligtvis varit bättre, det går inte att komma ifrån, men för en gångs skull fungerar skärmkontrollerna förvånansvärt bra, kanske bäst hittills till ett Iphone-spel.

Historien upprepar sig. Sannolikheten att Mario kommer till Iphone är ungefär lika stor som att han skulle komma till Amiga för 20 år sedan - det vill säga pytteliten. Och Giana Sisters kommer återigen till alla försummade spelares räddning. Den nya versionen av Giana Sisters når fortfarande inte upp till Nintendos plattformsperfektion, men den kommer en god bit på vägen och lyckas antagligen med bedriften att vara den bästa plattformaren till Iphone.

Dessutom bevisar spelet två saker, liksom i förbifarten: Det går att göra ett bra plattformsspel med Iphones skärmkontroller, och - kanske ännu viktigare - det är ok att låna ibland.

Köp Giana Sisters till Iphone här.